Bara grovfoder och mindre träning positivt för unga travhästar

Ett forskningsprojekt vid SLU visar nu att högpresterande tävlingshästar, i detta fall varmblodiga travhästar, kan tävla även om de utfodras enbart med grovfoder av bra kvalitet. Studien visar dessutom att mängden träning kan minskas för de unga hästarna utan att det p?verkar förm?gan att komma till start.
Forskningens resultat visar att det g?r att förändra hästh?llningen för tävlingshästar när det gäller utfodring och träningsintensitet.
? Vi kunde se flera positiva effekter av den utfodring och den förändrade träning som hästarna fick. Det gav dem bättre hälsa, i form av färre förlorade träningsdagar och inga foderrelaterade sjukdomar, säger Sara Ringmark, som nu presenterar resultaten i en doktorsavhandling vid SLU.
Hästar som tränas för tävling, inom bland annat travsporten, f?r i regel flera kilo kraftfoder som dagligt komplement till sitt grovfoder (hö, hösilage eller ensilage). Det är en vanlig strategi inom hästnäringen, oavsett disciplin, för att f? hästar att prestera p? topp.
Kraftfoder i form av havre, korn eller pelleterat helfoder ger dock även oönskade effekter p? hästarna, bland annat en ökad risk att drabbas av kolik, mags?r och korsförlamning. Dessutom anses det öka risken för beteendestörningar. Det har ocks? visats att en foderstat med kraftfoder ger en större mjölksyraproduktion under arbete än en foderstat med enbart grovfoder.
Förändrad utfodring
M?lsättningen med SLU-projektet var att undersöka om unga varmblodiga travhästar skulle kunna växa och träna p? en foderstat som endast baserades p? ett grovfoder med högt inneh?ll av energi och protein. Forskarna ville ta reda om det var möjligt att helt utesluta kraftfodret till hästarna utan att tappa tillväxt och prestation.
Inom projektet fanns även ambitionen att prova hur en minskad träningsmängd skulle p?verka hästarnas prestationer.
Sara Ringmark följde en grupp unghästar under 2,5 ?rs tid. De sexton hästarna kom till riksanläggningen W?ngen i Jämtland som 1,5-?ringar. De studerades noggrant vad gällde tillväxt, träning, prestation och hälsa till och med 3 ?rs ?lder. De resultat som nu presenteras är l?ngt över forskarnas förväntningar innan projektet.
? Utfodringen med enbart grovfoder och den minskade träningen lyckades mycket bättre än vad vi hade förväntat oss, säger Sara Ringmark. Hästarna växte och tränade helt enligt v?r m?lsättning. De presterade minst lika bra som andra travhästar i samma ?lder som kan antas ha utfodrats med kraftfoder i kombination med grovfoder.
Behövs mycket energi i grovfodret
För att kunna täcka tävlingshästens näringsbehov behöver grovfodret (torrt hö eller inplastat hösilage) vara av betydligt högre kvalitet vad gäller energi och protein, än vad de flesta svenska hästar oftast erbjuds. För att kunna utfodra unga travhästar i träning med enbart grovfoder behöver fodret inneh?lla minst 10,5 megajoule omsättningsbar energi och minst 63 gram smältbart r?protein per kilo torrsubstans. Det duger allts? inte att ge grovfoder med sämre värden till den här gruppen av hästar om man vill undvika att komplettera med kraftfoder.
Merparten av de svenska tv??riga travhästarna tränas för att delta i ett premielopp, vilket ungefär 70 procent av hästarna i varje ?rskull klarar. För att f? lov att starta i riktiga lopp m?ste hästen först genomföra ett godkänt kvallopp. Trots att den varmblodiga travhästen avlas med m?let att prestera tidigt är det historiskt sett bara ca 30?50 procent av varje ?rskull som kommer till start före fyra ?rs ?lder. M?nga faller ifr?n p? grund av hälsoproblem s?som till exempel hältor. För hästarna inom forskningsprojektet blev resultaten annorlunda.
? Av hästarna inom projektet klarade alla sexton ett godkänt premielopp som tv??ringar och femton av sexton klarade sina kvallopp för att f? starta p? tävling. De har med andra ord presterat bättre än genomsnittet inom samma ?rskull, konstaterar Sara Ringmark.
Mindre mängd träning
Förutom att hästarna i projektet utfodrades enbart med grovfoder fick halva gruppen (?tta hästar) även ett annorlunda träningsupplägg. Den “korta” gruppen tränades kortare distanser än vad som i regel görs med unga travhästar.
? Det innebar en minskning med cirka 30 procent för dessa hästar, och förutom en n?got högre ?terhämtningspuls kunde vi inte upptäcka n?gon negativ skillnad p? prestation genom den förändrade träningen. Det blev snarare en fördel för deras hälsa. Gruppen som tränade mindre hade färre förlorade träningsdagar än gruppen som tränades mer.
Inom projektet gjordes även en undersökning där 39 svenska proffstränare intervjuades om hur de brukar lägga upp träningen för 2- och 3-?riga travhästar. Bland annat fick de redogöra för hur m?nga meters snabbjobb som hästarna kördes per vecka samt vilka distanser som användes vid intervall- och rundbaneträning. Den genomsnittliga längden var 6571 meter snabbjobb per vecka för dessa hästar.
Inom SLU-studien gick hästarna i b?da träningsgrupperna snabbjobb p? distanser som var i genomsnitt 1203 meter kortare per vecka jämfört med proffstränarnas upplägg. Även längden p? rundbanejobben var kortare för bägge grupperna inom projektet.
Objektiv mätning av rörelsemönster
För att f? svart p? vitt hur hästarna reagerade p? träningsupplägget användes även ett objektivt system (Lameness Locator) för att mäta hästarnas rörelsemönster. Via sensorer som sattes p? hästens huvud, ben och kors, kunde forskarna registrera hästens rörelser och upptäcka avvikelser. Mätningarna gjordes vid flera tillfällen under projektet.
? Med hjälp av det objektiva systemet s?g vi bland annat att hästarna hade mer problem med hälta efter introduktionen av snabbjobbsträning under v?ren som 2-?ringar. De ?terhämtade sig dock och hältorna minskade senare under ?ret.
———————————————————————-
Husdjursagronom Sara Ringmark, institutionen för husdjurens utfodring och v?rd, försvarar sin avhandling A forage-only diet and reduced high intensity training distance in standardbred horses ? Growth, health and performance vid SLU i Uppsala.
Tid: Fredagen den 31 oktober 2014, kl 13:15
Plats: Sal K, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Kenneth McKeever, Rutgers, The State University of New Jersey, USA
Mer information
Sara Ringmark
018-67 28 15, [email protected]
Länk till avhandlingen (pdf)
http://pub.epsilon.slu.se/11567/
Pressbilder (F?r publiceras fritt i anslutning till artiklar om disputationen. Fotograf ska anges.)
Sara Ringmark. Foto: Carin Wrange
Sara Ringmark med travhäst. Foto: Carin Wrange
Detta och övriga pressmeddelanden fr?n SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Authors
Top